Grannens katt

Vet inte hur jag ska börja... i lägenheten över oss bor en mycket märklig o mindre intelligent man med sin dotter på deltid. De gör så mycket märkligt, att jag inte kan rabbla allt. Ett exempel är väl barnpoolen på balkongen, de bor på fjärde våningen... det slutade med att den gick sönder, ja... ni kan ju tänka er hur mycket vatten det var. Och hur vår balkong såg ut, jag älskar växter Ja, ja... grannen är konstig. En annan granne pratar om att anmäla... Det är en hysterisk situation där!! Hua!!

Nu har tydligen denna mindre lämpade familjen skaffat en kattunge, mot min fasa. Och idag blev jag så upprörd att jag skakade, jag är en ganska lugn o sansad person. Men vissa saker får mig att gå i taket, och så blev det Jag skulle vilja höra hur ni tänker, är jag från vettet eller hade ni gjort något liknande??

Grannens dotter, 4-5 år, och en kompis var på gården med kattungen. I ett halsband o koppel. De släpade runt en stressad katt, fram o tillbaka. Han slets bakom dem som ett gosedjur. Upp i klätterställningen där de inte fick ner honom i famnen, ut han hängde i kopplet. Sen slet de i honom, lyfte hur som helst. Försökte lyfta upp katten på staketet genom att lyfta i kopplet, om o om igen... då fick jag nog. Jag ropade från balkongen att man inte gör så mot en katt, det är ingen leksak utan ett djur som man ska vara rädd o försiktig med.

De var säkert ute i 1 timme, för det lilla jag såg var tillräckligt för att få mig att må dåligt. Kanske handlar om 5-7 minuter som jag tittade på dem. Efter att jag ropat, tvättade jag av E och gick ut för att prata med dem. Då hade de redan gått in, synd. Jag hade gärna velat pratat lite med dem om hur man hanterar djur, eftersom grannen tydligen har missat det.

Överreagerade jag? Ska man låta barn göra hur som helst med ett djur? Var går gränsen? Ska man som granne inte reagera, utan var o en sköter sitt? Hur tänker ni, vad hade ni gjort? Sambon o hans kompisar verkar tycka att jag överreagerade... men jag kan inte bara se på, när jag kan förändra för att djuret ska få det bättre. Barnen visste inte bättre, men den vuxna som ansvarar för katten bör lära dem hur man gör mot djur.

Stackars katten ovanför, den får väl inte en lugn stund. Min åsikt är att vissa inte lämpar sig för att ha katt!! Oj, vad långt det blev o så mycket åsikter

Nej, du överreagerade inte, du reagerade fullkomligt normalt så som en människa med förnuft
ska agera. Vem i helskotta överlämnade en kattunge till denna familj?

Hoppas att kattungen smiter vid något tillfälle och att någon annan tar hand om den.

Hör med djurskyddet om hanteringen av kattungen, ta foton/el filma med digitalkamera/mobil från balkongen om du ser detta igen så du kan bevisa hanteringen av kattungen.

Har du facebook, lägg upp en förfrågan där vart du kan vända dig.

Jag kan lägga upp det i min sida på Facebook så får vi se om det blir nåt svar

Skönt att få höra att du tycker att jag reagerade sunt. Jag förväntade mig faktiskt att grannen skulle ringa på igår, men antagligen vågade dottern inte berätta. Idag har hon varit ute utan katt, skönt för katten. Men det var synd att de hann slinka in så fort, det hade nog inte suttit fel med ett litet samtal. Jag var så upprörd här igår, tänkte precis som du... vem överlämnade en katt till den familjen??? Jag får öppna upp dörren hos oss och hoppas på att katten smiter... här lär vi i alla fall barnet att ta det lugnt med katten och låta honom sova/vara ifred.

Stackars grannkatten!! Men om det fortsätter ute, då måste man ju agera... jag kan inte bara se på!! Jag ska se om jag har grannarna med mig också, de brukar ha åsikter om det mesta;)
Tack för ditt svar, Anne. Det är sällan jag blir upprörd, men det här var fruktansvärt igår.

Hör dig för vart du kan finna hur man ska hålla en katt. Kanske kan det finnas
förhållningsregler om hur man ska hantera katter. Kanske kan du höra med Miljöförvaltningen om de har något råd att ge dig. Du behöver ju inte nämna personerna det gäller vid namn utan rent generellt sas, om det finns så kanske du kan få ta del av innehållet och agera där efter.

Hoppas den lilla smiter och smiter in till rätt person
Men det kanske blir många så småningom..
Anne

Igår var dottern ute med katten igen, även denna gång utan vuxet sällskap. Men hon behandlade katten bättre, lyfte som man ska o följde med katten dit han gick. Katten var även mer harmonisk, skönt det. Det kanske finns hopp;)

Tycker absolut du reagerade på rätt sätt jag hade handlat på samma sätt ,och inte skickar man ut en fyra fem åring med en kattunge i koppel undrar om det ens är lagligt ?Allvarligt så hade jag nog blivit fly för baskad över den hanteringen av en liten kattunge har haft katter sedan jag var 3 år och aldrig burit mig åt så mot dom jag hafft jag har altid visat stor empati mot djur även som litet barn och nu även som "tant " ;)Bra att det finns människor som håller ett öga åt grannar och deras djur .

Tack för dina tankar Maria. Ibland undrar man liksom om man håller på att bli "galnatanten" i huset Tyvärr har nog inte den här flickan fått lära sig hur man behandlar djur, då pappan är mycket speciell.

Hoppas bara att de tar väl hand om katten, när de är inne har man ju inte en chans att se. Men vi blev inte så förvånade, Bizmo har sedan midsommar verkligen försökt rymma ut i trapphuset. Nu förstår vi varför. Men de senaste dagarna har han inte försökt, kanske de lämnat tillbaka katten??