Påkörd katt

Skulle så gärna vilja höra hur ni tänker... mina föräldrar bor i ett villaområde. Deras granne köpt två kattungar i somras, norskskogkatter. Hur fina och härliga som helst. De är ofta hos mina föräldrar, då pappa leker massor med dem.

Förra vecka hade en annan granne hittat den ena katten överkörd, låg på kanten av vägen. Grannen i fråga (65 år) hade då ringt på hos kattägaren... bara barnen var hemma, 12 o 8 år gamla. De fick gå och hämta katten, tårarna hade forsat utmed deras kinder när de bar hem den röda kattungen.

Hur hade ni gjort som granne? Sagt till barnen, så att de gått själva o hämtat katten? Väntat på föräldrarna? Hur hade ni gjort?

Det är svårt att säga, det beor helt enkelt på vilken kontakt man har med barnen och hur barnen är i sättet. Sen handlar det mycket om hur man lägger fram det också.
En 12-åring bör kunna hantera detta, kan de hantera att det finns djur i familjen så bör de vid denna ålder även ta till sig sådana här saker.
8-åringen är jag mer tveksam till, samtidigt som barn kan ta till sig sånt här på ett mer naturligt sätt än vuxna.

Genom att barnen fick detta som förstahandsinformation kan de kanske få föräldrarna att låta den kvarvarande katten bli innekatt. Genom att barnen fick se vad som hände denna katt så vill de inte att något sådant ska hända den andra. Om föräldrarna fått informationen först hade de kanske dolt den fruktansvärda sanningen och så hade inte barnen fått se katten död . När barnen inte får se anar de inte heller hur fruktansvärt det kan bli även för den kvarvarande katten.
Håller tummarna för tjatiga ungar som vill ha den kvarvarande katten inne

Grannen ifråga har inte så bra kontakt, vinkar och säger hej. Barnen hade blivit jätte ledsna och pappa hade hjälpt dem att lägga katten på en filt. 12-åringen är väldigt liten i sättet, så han tog det hårt. Men de verkade förstå och inse att risken finns... De bor ett stenkast ifrån E22:an, det är trafikerat. Jag skulle inte våga släppa ut min katt där... men det har de valt att göra. Den gamla katten fixade det, väntade på kanten när bilarna åkte. Men de här har sprungit hur som helst... jag har smugit förbi med bilen. Tycker att det är otäckt när det händer... och jag tycker att grannen gjorde lite fel faktiskt. Jag hade tagit katten i en filt och lagt den i garaget så länge, tills dess att föräldrarna kom hem... men det är ju jag. Så hade jag velat att någon hade gjort för mig!!

Jag hade nog agerat som Bizmo och väntat tills föräldrarna kom hem, jag tror inte att en tolvåring kan hantera sitvationen.
jag är 46 och har svårt att hantera sådana händelser, det är ett trauma som förldrarna bör ta med barnen.
föräldrarna kan följa upp händelsen och vet hur man ska presentera det för sina egna barn, en utomstående vet inget om tidigare upplevelser och mognad.

ALLDRIG ATT JAG UTSATT BARNEN FÖR DET !lite okänsligt av grannen tycker jag.Men en del har ju inga kännslor för katter alls de tycker det är som någon kört över en golvmopp ungefär:(

Det är nog olika hur man är, men det är väl bara att gå till sig själv.. å då ska man vara vuxen Jag skulle ha blivit helt förkrossade om det hade varit min katt och absolut inte kunnat hanterat det som barn. Jag tycker att grannen agerade konstigt, han kanske inte tänkte efter ordentligt. De har aldrig haft djur heller, så då kanske det är svårt att förstå hur mycket de betyder för än.